pernillanordholm

Efter att ha sovit eller varit medvetslös i 12 timmar steg jag upp och fick en chock.
Ansiktet såg ut att tillhöra en bulldogg, efter all denna sömn och alla dessa tårar i går.  Med en huvudvärk som hette duga drog jag i mig en dubbel treo, tog en dusch och begav mig till sjukhuset. VI hade ju date med läkaren kl 11.
Det visade sig att mamma haft cancer på revbenet sen 2006 men ingen har sagt ett ljud. Vilket innebär att det inte är någon förändring nu än för ett och ett halv år sedan. Det är pga av denna som det inte går att operera, nähä men ni kunde kanske förklarat det innan. Det är i dessa lägen som man inte ger två öre för sjukvården.
Så det vi satsar på nu är att kämpa på och vara positiva tillsammas med mamma. Förhoppningsvis kommer hon hem på fredag, de vill bara utesluta att hon inte har mer infektion kvar i kroppen.

Tack alla ni som mailat och messat med er stöd, det betyder jättemycket
Nu tar vi nya tag eller som vi säger på Vången: Det är bara att bryta ihop och komma igen

Kerstin kom förbi och tog en kopp kaffe ikväll, alltid lika kul när du kommer. Du gör mig glad:)

Nu stundar lite paus från Jennys engelska glosor och mannen kom precis hem efter 14 timmars arbetsdag

Hörs i morgon

Och som Petra Glans noterade så rätt på Gynnings program i går: Heter verkligen judarnas heliga bok, bibeln
KATJING GYNNING, gud vad vi älskar dig haha

Natti natti Pilla