pernillanordholm

Mamma skulle in och göra sin behandling idag. Hon började en ny slags behandling för tre veckor sedan. Förra behandlingen gav inte det resultatet som de ville ha. Under dessa tre veckor har mamma mått skit. Illamående,kräkningar och trötthet. Mamma hade bestämt sig för att säga till läkaren att hon inte orkade med denna formen av behandling. Hon har kämpat i över ett år nu med behandlingar, lunginflammationer, klippkort på sjukhuset men framför allt har hon mått jättedåligt. Hom klagar aldrig, stark som en oxe. Jag önskar att jag hade en tiondel av den styrka min mor har. Hur som helst så kände hon att nu var det för tungt, hon orkade inte med denna form av behandling. Men tror det eller ej, dagens röntgen visade att tumören krympt jättemycket. Nu kommer hon att fortsätta med denna och kämpa vidare. Heja mamma, du är bäst. Kämpa på, jag älskar dig.

Idag var det också min kollega Annas sista dag på Ikanobanken. En sorgens dag, ingen annan kollega jag haft under mitt yrkesverksamma liv har gjort ett sådant avslut som hon. En exemplarisk överlämning, affärsmässighet till sista minuten och ett driv ända fram till kafferasten. Det är en stor förlust för mig att Anna slutar. Någon roligare, sjukare kollega har jag aldrig haft. För vem kan säga saker som hon? Jag kommer att sakna henne enormt.

 Hon är en otrolig coach, intelligent och snygg. Ja kanske inte på denna bilden kanske haha   

Efter jobbet drog jag direkt till Yllan, där var öppet hus för årskurs åtta och nio. Jenny skulle varit där om hon varit hemma. Hursom helst så skulle Josse dansa där och representera C4 skolan och estetisk linje


Gud vad hon dansar bra, en stolt mamma stod där och tittade på          


I kväll kommer Jenny hem, har saknat henne. Men jag är oerhört stolt att hon gjort denna resa. Way to go girl:)

Nu skall jag ringa svärmor som ligger på hjärtintensiven på Ystad lasarett, krya på dig shärmor lilla

/Pilla